Snapphanar

Ordet snapphane sägs komma från det tyska verbet för stöld, Schnappen. En annan teori handlar om att snapphanarna var snabba på gevärshanen, snabb-hanar, dvs skjutglada. Hur som helst uppstod denna gerillaliknande rörelse i samband med de dansk-svenska krigen under 1600-talet. Vid freden i Roskilde 1658 bestämdes att Skåneland, dvs Halland, Skåne och Blekinge, skulle vara en självständig provins inom Sveriges politiska gränser. Svenska kronan respekterade dock inte avtalet. Ett ockupationskrig startade - med syftet att försvenska regionen. Delar av befolkningen i provinsen, inte minst i Blekinge, gjorde uppror. Revolten startade i Göingebygden, men spreds i takt med svenska arméns framfart. Snapphanarna trängdes allt längre ner mot söder.

Vilka var de? 
Till stor del var det lokalbefolkningen, mestadels bönder. Somliga handlade i lojalitet mot den danska kronan. Andra hade mer konkreta skäl. Som att svenska kronan var utfattig efter sina många krig - och skatterna högre. Vidare tvångsutskrevs många unga män till svenskarnas krig på andra sidan Östersjön. Dessutom hade en svensk knekt laglig rätt att överta en ödegård gratis - förutom att han var befriad från skatter. Det förekom också inkvarteringstvång, vilket medförde att en svensk knekt fick arvsrätt till gården han var inhyst i. Vilket i sin tur medförde att han i vissa fall mördade bonden för att ta över gården. Till stor del lär upproren ha handlat om kamp mot orättvisor.  Sen fanns naturligtvis också det laglösa ”patrasket”,  - rövarbanden - som attackerade vem som helst i jakt på förnödenheter, eller i ren förstörelselusta.

Johan Göransson Gyllenstiernas edkrävartåg
Det finns många kritiska berättelser om snapphanarnas framfart på bygden, bland annat hur de attackerade lokalbefolkningen och brände Norje by och Bro. Och lika många om hur de hade lokalbefolkningens stöd. Detta är uppenbart i de grymma straff som utmättes den som hade kontakt med snapphanar. Ett tydlig exempel hittar man i Johan Göransson Gyllenstiernas edkrävartåg 1677: Svenska kronan krävde fullständig lojalitet. Snapphanar skulle anges. Den som bröt mot eden, dvs hjälpte en snapphane på något vis, fick inte bara ett eget straff. Hela socknen straffades och fick böta den närmast astronomiska summan 1 000 riksdaler. Dessutom skulle var 3:e man torteras och var 10:e hängas - genom lottning.

Raffinerade tortyrmetoder
Straffet för den som var snapphane var naturligtvis ännu grymmare. Förutom dödsdom i form av hängning eller halshuggning, föregicks ofta avrättningen av utstuderat grym tortyr, ofta i form av rådbråkning. Detta bestod i att den skyldige fick armar och ben krossade med vagnshjul. Sen följde stegling, då man flätade in kroppen i ekrarna på ett stort trähjul, som hängdes upp till allmän beskådan. Efter en sådan behandling var avrättning knappast nödvändig. En annan metod var att den skyldige spetsades på en påle och fick hänga där tills han dog, vilket tog ungefär en vecka. Ett lokalt exempel på avrättningar är berättelsen om Snapphane-eken vid Sölvesborg.

Den 20:e gick fri
Snapphanetiden var en tid av uppror, svält och nöd. I dess fotspår följde också både lojalitet och förräderi. Angiverier var vanliga och ibland var de falska vittnesbörd, precis som under de samtida häxprocesserna. Om alla som hängdes i snapphane-eken var verkliga upprorsmän eller inte får vi nog aldrig veta. Det vi däremot vet är att denna grupp på 20 personer blev angivna av en av sina egna. Det fanns ingen bödel på plats, därför tog den 20:e, dvs angivaren, på sig att hänga de övriga 19. Hur detta gick till praktiskt finns inga vittnesbörd om. Kanske fick han hjälp av lokalbefolkningen. Enligt sägnen ska de 19 snapphanarna ha hängts med sina strupar fastsatta på järnkrokar i eken.

Text: Ulrika Göransson

Gå direkt till:

Skicka en kommentar om innehållet på sidan
Här kan du skicka in synpunkter på innehållet på den aktuella webbsidan. Din kommentar kommer inte att publiceras, utan skickas till personen som ansvarar för sidan.
* = Obligatorisk uppgift

Ange ett meddelande!

Ange en riktig e-postadress!

Filen var för stor! Välj en mindre.

Ange vad är det för veckodag idag!

Tipsa en vän
Här kan du tipsa en vän om den aktuella webbsidan.
* = Obligatorisk uppgift

Ange din väns namn!

Ange din väns e-postadress!

Ange ditt namn!

Ange din e-postadress!

Ange vad är det för veckodag idag!

Uppdaterad: 2013-09-23 Ansvarig: Kristin Forsberg Kemppainen
Sölvesborgs kommun, 294 80 SÖLVESBORG. Besök: Repslagaregatan 1. Telefon: 0456-816 000. Telefax: 0456-134 29. info@solvesborg.se
Org.nr: 21 20 00 0852. Bankgiro: 343-5625. Ansvarig utgivare: Kommunchef Lars Ericsson. kommunikation@solvesborg.se

In English

Tourist information in English »

Auf Deutsch

Vorgewählte Informationen auf Deutsch »