Bouppteckning

Torp på hösten. Foto: Pixabay.

Torp på hösten. Foto: Pixabay.

När en nära anhörig till dig har dött ska det enligt lag upprättas en bouppteckning som skickas till Skatteverket. Där redovisas den dödes tillgångar och skulder, vilka som är dödbodelägare och vilka som ärver. Om det inte finns tillgångar i ett dödsbo eller om tillgångarna inte räcker för att betala begravningen och andra kostnader i samband med dödsfallet så görs istället en dödsboanmälan.

Eftersom du kan behöva ha gjort bouppteckningen eller dödsboanmälan för att få olika andra intyg du behöver, så är det bra om du börjar med det så fort som möjligt efter att din nära anhöriga har avlidit.

Det här är en bouppteckning

Bouppteckningen ska bland annat innehålla uppgifter om:

  • Dödsbodelägare, arvingar, släkt eller personer med andra relationer till den avlidne
  • Tillgångar och skulder som den avlidne hade dagen han eller hon dog
  • Eventuella försäkringar

Bouppteckningen är dödsboets legitimationshandling och visar vem som har rätt att företräda dödsboet. Registrerad bouppteckning behövs ofta för att banker ska tillåta uttag från den avlidna personens konto eller era gemensamma konton. När bouppteckningen är upprättad kan också olika andra intyg som behövs i samband med dödsfallet upprättas.

Det är vanligt att man betalar en begravningsbyrå eller jurist för att hjälpa till med bouppteckningen, men man kan göra det själv om man vill.

Om det inte finns tillgångar i ett dödsbo eller om tillgångarna inte räcker för att betala begravningen och andra kostnader i samband med dödsfallet, så hjälper kommunen den avlidne varit folkbokförd i till med en dödsboanmälan. Här kan du läsa mer om dödsboanmälan.

Andra intyg

Stöd för dig som mår psykiskt dåligt

På våra sidor om psykisk hälsa hittar du vägar vidare om du till exempel behöver stöd för att hantera sorgen efter någon som gått bort.

Senast uppdaterad: 09 september 2019

Skriv ut
Omsorg och stöd