Du som har ett en- eller tvåbostadshus får, förutom friggebod på maximalt 15 kvadratmeter, även uppföra attefallshus på maximalt 25 eller 30 kvadratmeter. Innan du börjar bygga måste du göra en anmälan till byggnadsnämnden och få ett startbesked.
En friggebod är en komplementbyggnad som inte kräver bygglov eller anmälan. Trots att du inte behöver söka bygglov finns det andra krav i plan- och bygglagen som måste vara uppfyllda.
Du får utan bygglov uppföra en eller flera friggebodar i närheten av bostadshuset. Den sammanlagda byggnadsarean av alla friggebodar på tomten får inte vara större än 15,0 kvadratmeter. Högsta höjd från mark till taknock får inte överstiga 3,0 meter. Höjden beräknas från markens medelnivå invid byggnaden.
Friggeboden är ett komplement till ett en- eller tvåbostadshus. Det måste därför finnas ett sådant bostadshus på tomten när du börjar bygga din friggebod. Friggeboden ska vara fristående och får inte byggas ihop med en annan byggnad. Tänk på att om du vill placera din friggebod närmare tomtgränsen än 4,5 meter krävs godkännande från berörda grannar. Godkännandet bör vara skriftligt.
En friggebod kan användas till exempel som uthus, garage, förråd, växthus, gäststuga, bastu eller båthus. Det viktiga är att den används som ett komplement till ett en- eller tvåbostadshus.
Utöver vad detaljplanen medger för ditt område får man i vissa fall uppföra attefallsåtgärder.
Vissa åtgärder som kräver bygglov är bygglovsbefriade för en- och tvåbostadshus om de uppfyller vissa villkor som exempelvis mått och placering. Bygglovsbefriade åtgärderna för en- och tvåbostadshus kräver en anmälan till Stadsarkitektavdelningen.
Många av de åtgärder som är undantagna från krav på bygglov enligt Plan- och bygglagen får endast uppföras eller utföras på eller i omedelbar närhet till ett en- eller tvåbostadshus. En åtgärd får endast göras på enbostadshus. Det är därför viktigt att veta när en bostadsbyggnad är ett en- eller tvåbostadshus eller ett flerbostadshus.
Alla attefallsåtgärder ska följa Boverkets byggregler, BBR och Boverkets konstruktionsregler, EKS. Till exempel ska ett attefallshus som ska användas som ett komplementbostadshus för permanentboende ha alla bostadsfunktioner som ska finnas i en bostad. Det är då exempelvis funktionerna inredning och utrustning för matlagning och personlig hygien och möjlighet att förvara saker. Attefallshus som ska användas som komplementbostadshus för permanentboende ska också vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
Bygglovsbefrielsen för attefallsåtgärder gäller inte vid byggnader eller inom bebyggelseområden som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Kommunen har gjort ställningstaganden i översiktsplanen om särskilt värdefulla områden för kulturmiljö. Om du är osäker på om din byggnad är särskilt värdefull eller ingår i ett sådant område kan du kontakta stadsarkitektavdelningen och fråga.
Ett attefallshus är en bygglovsbefriad komplementbyggnad som får vara max 25 m² eller komplementbostadshus max 30 m².
Följande kriterier måste vara uppfyllda för att en byggnad ska vara ett attefallshus:
Riksdagen har beslutat att den tillåtna byggnadsarean för komplementbostadshus ska utökas från 25,0 till 30,0 m². Lagändringen kommer att träda i kraft den 1 mars 2020.
Utökning till 30,0 m² gäller endast attefallshus som används som komplementbostadshus. Komplementbostadshus är en sorts komplementbyggnad som är inredd som en självständig bostad. Komplementbostadshus kan användas antingen som permanentbostad eller som fritidshus. Attefallshus som används som komplementbyggnader, som till exempel garage, förråd eller gäststuga, kommer även i fortsättningen få vara högst 25,0 m². Fram till den 1 mars 2020 är det fortfarande högst 25,0 m² som gäller.
Följande kriterier måste vara uppfyllda för att en tillbyggnad ska vara en attefallstillbyggnad:
Följande kriterier måste vara uppfyllda för att det ska vara bygglovsbefriade attefallstakkupor:
Det finns ingen definition av takkupa i plan- och bygglagstiftningen. Enligt TNC:s Träbyggnadsordlista är en takkupa ett utskjutande parti av yttertak utbyggt i takfall och försett med fönsteröppning framtill. (Terminologicentrum TNC: Träbyggnadsordlista 1975. Tillgänglig på Rikstermbanken)
Det är enbart för takkupor som lovbefrielsen gäller. Det är alltså inte möjligt att bygga en liknande åtgärd som exempelvis frontespis, takfönster eller burspråk med stöd av undantaget. Om man vill uppföra något som liknar en takkupa, men som inte är en takkupa, behöver man i stället söka bygglov. Eventuellt kan åtgärden uppföras utan bygglov med stöd av något annat undantag som exempelvis attefallstillbyggnad eller liten tillbyggnad i form av uppstickande byggnadsdel.
Vi kan behöva fler handlingar för att kunna ta beslut om startbesked. I så fall kontaktar vi dig när vi fått din anmälan.
Senast uppdaterad: