Kulturhistoria och kulturarv är värdefullt för oss i Sölvesborgs kommun. Vår kulturhistoria och våra kulturarv skvallrar om vilka vi är och vart vi har kommit ifrån. Det är bland annat genom vår kulturhistoria som vi får reda på varför platserna i Sölvesborgs kommun ser ut som de gör och vilka händelser som har påverkat dem under århundradenas gång.
Det danska arvet syns i Sölvesborgs kommun, trots att det har gått drygt 350 år sedan Blekinge blev svenskt. Sölvesborgs vackra stadskärna för tankarna till Danmark och det är inte särskilt konstigt. Det är Jan Lagerås som har utformat kommunens vackra byggnader och hans förkärlek till det danska kan ses i flera av hans ritade konstruktioner och färgsättningar. Den mjuka färgpaletten håller ihop bebyggelsen i stadskärnan och skapar en fridfull känsla i hela Sölvesborg.
I dag är slottsruinen och den härliga slottsparken väl värda ett besök och en promenad. Det gamla slottet var den utan jämförelse största och viktigaste av de medeltida befästningarna i Östdanmark och skapade förutsättningar för en omfattande handel. År 1332 förlorade Danmark de skånska landen till Sverige. Danmarks Valdemar Atterdag samlade åter landet under centralmakten och 1360 kom Sölvesborg än en gång i det danska väldet. Idag är det den gula, ståtliga byggnaden på platsen som benämns som Slottet. Byggnaden uppfördes ursprungligen 1802 och den är byggnadsminnesförklarad.
Tingshuset i Sölvesborg ritades och byggdes av arkitekt Erik Gunnar Asplund mellan år 1918 och 1921 och är ett av hans tidigare verk. Byggnadsstilen brukar kallas för nordisk klassicism eller 20-talsklassicism. Huset betraktas idag som en av svensk arkitekturhistorias riktiga pärlor och lockar till sig intresserade besökare från hela världen. Huset är byggnadsminne och ägs av Sölvesborgs kommun.
Runt Stortorget i Sölvesborg är det medeltida gatunätet bevarat. Intill Stortorget ligger S:t Nicolai kyrka, vilken är Sölvesborg enda bevarade medeltida byggnad. Kyrkan är uppkallad efter sjöfararnas skyddshelgon. Norr om kyrkan kan du idag se spår efter karmeliterklostret som anlades år 1486, efter påvens instruktioner.
Du som vill ta del av kulturarvet kan hitta många fornlämningar i Sölvesborgs kommun. Det finns bland annat flera kulturarv som du kan besöka på Listerlandet.
I en platt gravhög vid landsvägen väster om Stiby Backe står den nästan två meter höga stenen Sissa. Stenen är från den äldre järnålder och har troligtvis ingått i ett annat gravfält som numera har odlats bort. Det finns flera sägner som är knutna till Stiby Sissa. En av legenderna beskriver att stenen vänder sig när den känner doften av nybakat bröd. Tror du att det stämmer? Besök stenen och se efter!
Det finns många fornlämningsområden och fossila åkrar att ta del av i Lörby. Den största fornlämningen i området heter Skebbas Rör. Det är en gravanläggning som härstammar från den äldre järnåldern. En legend skvallrar om att det ska det finnas en gömd vikingaskatt i de gamla gravarna vid Skebbas Rör.
Högst upp på Mörby backe tronar Höga Rör. Det är ett stenröse från den äldre bronsåldern (1800 - 1000 f kr). Historien säger att röset bildades då en kvinnlig jätte tappade stenarna av misstag när hon skulle kasta dem på kyrkan i Åhus.
Gå en rundvandring, guidad av diskreta vibrationer, ljud eller tal till platser med historiska sevärdheter, utan att du behöver titta på skärmen. I Sölvesborg finns det två rundor framtagna som berättar om arkeologiska utgrävningar som gjorts i Ljungaviken och Mörby.
Läs mer och ladda ner appen Tidsmaskinen här. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Senast uppdaterad: