Lokalhistoria

Historien är på många sätt närvarande i Sölvesborg och dess omgivningar. Trakten har en spännande lokalhistoria, vilken sträcker sig från äldre stenåldern till dags datum. Blekinges äldsta mänskliga artefakter är hittade i kommunen, vid den numera utdikade sjön Vesans forna strandkant. Fyra stycken runstenar med det gamla runalfabetet kommer också från nejden och områdets kyrkor bär på mycket historia. I Mjällby kyrka kan man t.ex. se vapenskölden för Lister, en f.d. provins som numera är en del av landskapet Blekinge.

Staden Sölvesborg har än idag ett välbevarat medeltida gatunät med Stortorget i centrum och åtta vinkelrätt utdragna gator från hörnen. Nordväst om torget ligger stadens enda bevarade medeltida byggnad, S:t Nicolaikyrkan, uppkallad efter sjöfararnas skyddshelgon. Kyrkan började kanske att byggas i slutet av 1200-talet och då i gotisk stil. Under 1400-talets första år dekorerades valven och väggarna med vackra kalkmålningar och triumfkrucifixet kom på plats. Norr om kyrkan kan man idag se spår efter Karmeliterklostret, som anlades 1486 efter påvens godkännande. Femtio år senare kom reformationen och detta munkklosters dagar var över.

Sölvesborgs uppkomst

I det dåvarande Danmark anlades Sölvesborg i skydd av den borg vars ruiner finns strax norr om stadskärnan. Den första borgen byggdes kanske under 1200-talet som en träfästning på en konstgjord kulle mellan havsviken och landsvägen nedanför Ryssberget. Borgen var strategiskt placerad och i skydd av denna växte staden Sölvesborg fram, kanske under sent 1200-tal eller 1300-tal. De äldsta bevarade stadsprivilegierna utfärdades 1445 av Kristofer av Bayern och var en förnyelse av tidigare privilegier.

Borgens storhetstid började under andra hälften av 1300-talet som ett administrativt centrum. Det väldiga kärntornet, vars rester kan ses på den nio meter höga konstgjorda kullen, var troligen över 30 meter högt och 16-kantigt med fem och en halv meter tjocka gråstensmurar, klädda med rött tegel. Under Kalmarunionen, 1402, höll drottning Margareta och kung Erik möte på slottet. 1564 tog slottets storhetstid slut, då det brändes ned av länsherre Verner Parsberg för att inte hamna i svenske kungen Erik XIV:s händer.

Varifrån Sölvesborg har fått sitt namn är omtvistat, men en trolig teori är att namnet Sölve härrör från det fornnordiska ordet Sölvir, som betyder blekt och grumligt vatten eller utifrån sammansättningen sil och vi som betyder lugnt vatten och helig plats.

Freden i Roskilde

Genom freden i Roskilde 1658 blev skånelandskapen svenska provinser. Samma år upphör Sölvesborgs slottslän, vilket tidvis hade omfattat stora delar av Blekinge. Länet omvandlas nu till ett grevskap och delades ut till framträdande personer som deltagit i fälttåget mot Danmark 1657-1658, vilket mynnade ut i att Blekinge blev svenskt landskap.

Under 1700-talets senare del utmärker sig Sölvesborg för sin handsk- och hattillverkning. År 1801 gjordes 208 personer husvilla efter en stor brand i stora delar av staden. Under 1800-talet växer nya industrier fram och då främst brännvinsexporten.

Listerlandet är halvön i söder med många byar och fiskelägen. Var namnet Lister kommer ifrån är oklart, men kanske härrör ordet List från ordet kant eller rand.

Kommunen föds

Sölvesborgs kommun bildades den 1 januari 1971, genom en sammanläggning av Gammalstorps kommun med församlingarna Gammalstorp och Ysane, Mjällby kommun samt Sölvesborgs stad. Sölvesborg hade fram till denna sammanslagning varit stad sedan dansk högmedeltid, utan att aldrig ha förlorat dessa rättigheter. Detta gör Sölvesborg till Blekinges enda, med obruten kontinuitet, kvarvarande stad från dansk medeltid.